Känslor är livets drivkraft

Det är inte bara människans motställda tummar eller hennes goda fysiska förmågor, som att springa långa sträckor utan att få värmeslag, som gett henne en särställning och kommit henne att totalt dominera nästan varje levnadsmiljö på planeten. Mer än något annat är det hennes intellekt som lyft upp henne ur den “evolutionära träskmarken” och gett henne en unik plats bland de andra djuren. Intellektets förnuft och förmåga till logiskt resonemang har visat sig vara en stor fördel för att kunna skapa levnadsförutsättningar var människan än har slagit sig ner. Med intellektet har människan utvecklat kunskap och kunnande långt bortom varje annan primats förmåga. Idag dominerar vetenskapen och dess landvinningar våra liv, i stort och i smått. Den har uträttat storverk på många vis, så det är kanske inte så konstigt att vi under lång tid hyllat intellektet framför andra delar av vårt väsen. Det är med intellektet vi löser problem och navigerar våra moderna liv och visst är det väl med intellektet vi bestämmer oss för vilka val vi ska göra?

Jag tänker på intellektet som en del av en treenighet som tillsammans med de undermedvetna processerna och fysiologin utgör en människa. För att dessa tre delar ska kunna kommunicera med varandra behövs någon form av gränssnitt, protokoll eller språk. Detta språk är våra känslor.

När fysiologin behöver påkalla intellektets uppmärksamhet, låt oss säga att det är dags att fylla på vätskeförråden, skapas en känsla av törst som agerar budbärare till intellektet och får oss att agera. Omvänt gäller att våra tankar kan ändra våra känslor och därmed påverka aktiviteten i de fysiologiska systemen, som när du får berätta för dig själv att skuggspelet i den mörka skogen är ett träd och inte en yxmördare.

När man undersöker saken ser man att det alltid är en känsla inblandad i alla beslut. Det är alltid känslan som i slutändan avgör om en handling genomförs eller ej. Ditt resonemang kan vara hur logiskt övertygande som helst men den allra sista delen av processen, innan du går till handling, är en känsla. På det viset kan man säga att känslor är livets drivkraft, inte det logiska resonemanget.

Att fatta beslut

Jag äter lunch med en god vän till mig. Både hon och hennes man jobbar med juridik. När jag berättar om hur känslorna alltid har sista ordet i en beslutsprocess protesterar hon och berättar att hon och hennes man tog beslutet att gifta sig på logiska grunder. De väntade barn och såg att det fanns fördelar med att vara ett äkta par i detta sammanhang. Sedan tystnar hon en stund innan hon säger -”Men nu när jag tänker efter handlade det ju om en känsla. En känsla av rädsla för att barnet inte skulle få den bästa starten på livet.”

Detta innebär också att allt du behöver göra för att ändra ditt beteende är att ändra dina känslor. Kanske lättare sagt än gjort, men det är denna väg du behöver gå för att få till en hållbar förändring. Disciplin att med viljan tvinga fungerar inte i längden som vi ska se lite längre fram.

Att ändra ”jordmånen” för dina känslor

Om det nu är känslorna som styr beteendet och jag behöver ändra mina känslor för att ändra mitt beteende, hur gör jag det? Ett bra sätt är att tänka på det som att du ska ändra “jordmånen” för känslorna. Förekomma dem. Om det växer dåligt i din trädgård kan det bero på att jordmånen inte är lämplig för de grödor du vill ska växa där. Om du berikar jorden med mineraler och gödsel, ser till att jorden får tillräckligt med vatten, samt kanske rensar ut konkurrerande ogräs ibland, kommer dina växter snart att frodas. Samma sak med ditt känsloliv. Börja med att tillföra bra saker i ditt liv. Saker som ger positiva effekter både direkt och på sikt. Bry dig i detta första steg inte om att försöka rensa ogräset. Börja med att ”tillföra gödning åt dina växter”. Låt bra saker tränga ut de dåliga. I nästa steg kan du fundera över om du kan ersätta olika dåliga vanor med bättre. Kanske kan du ta en promenad med en god vän istället för att sätta dig vid tv:n? Kanske kan du ersätta kanelbullen med färsk frukt?

I sista steget, eller om det är absolut nödvändigt, använd disciplin för att ta bort sådant som är dåligt för dig. Att bestämma sig på ett intellektuellt plan och med viljan genomföra förändringar är svårare än att ändra känslorna först. Ibland är det nödvändigt men försök använda denna tredje metod så sällan som möjligt.

Förändringsstege

1 Lägg till bra saker

2 Ersätt sämre saker med bättre alternativ

3 Ta bort dåliga saker

Två grundkänslor

Olika kulturer har olika många ord för olika typer av känslor. Men oavsett hur många ord du har för dina känslor eller hur många olika känslor du upplever över tid, kan man dela upp dem i två huvudkategorier. De tillhör alla grundkänslorna tillfredsställelse eller otillfredsställelse. Dessa två känslor dyker upp på två nivåer av ditt känsloliv, dels som ett direkt kvitto på en enskild handling, dels som en statusrapport för ditt känsloliv. Det sistnämnda ser jag lite som ett ”börsindex” och kallar det därför tillfredsindex eller TFI. Tillfredsindexet är en helt unik och individuell uppskattning av din upplevelse av tillfredsställelse här och nu. Tankar, känslor och handlingar som får dig att känna dig otillfreds sänker ditt TFI, övriga höjer ditt index. Ett TFI på 1.0 skulle kunna motsvara den djupa tillfredsställelse och tillit som vi i denna bok eftersträvar. En handling i tanke, kropp eller tal har dessutom två konsekvenser i tiden. Den primära tillfredsställelsen och den sekundära tillfredsställelsen. Den omedelbara (primära) effekten av handlingen och den därpå efterföljande (sekundära) effekten. Denna uppdelning har stor betydelse för hur du agerar framöver och därmed för hur ditt tillfredsindex utvecklas över tid.

Primär och sekundär effekt

Tänk dig att du ställs inför två val: Att sticka ut och träna en timme eller att sätta dig i soffan och äta godis. Hur skulle dessa aktiviteter kännas precis när du börjar och hur skulle de kännas efteråt?

Man skulle även kunna dela upp de två grundkänslorna i ytliga respektive djupa. Den djupa känslan av tillfredsställelse och tillit som denna bok vill hjälpa dig att uppnå är av en annan karaktär än den snabba kick du får av att äta en chokladpralin eller dricka ett glas vin. De är båda en upplevelse av tillfredsställelse men med helt olika djup.

Stress

Det är många som pratar om stress och om vikten av stresshantering. Hur passar stress in i det här resonemanget? Enkelt! Den fysiologiska representationen av otillfredsställelse är stress. Den emotionella representationen av stress är otillfredsställelse. De är olika sidor av samma mynt. Den ena kan inte finnas utan den andra. Så länge du har en kropp vill säga.

Att ersätta sina känslor

Ett populärt sätt att ändra sitt känsloliv är helt enkelt att ”ersätta det med någon annans”. Det har folk gjort i långa tider och är vad så kalllade kulturella aktiviteter många gånger handlar om. Att titta på en konstutställning, gå på teater, läsa en bok, se på film eller att lyssna på musik är alla sätt att för stunden ersätta sina känslor med konstnärens, skådespelarens, författarens eller musikerns. De äldre delarna av hjärnan som hanterar känslor kan inte skilja på fantasi, dröm och verklighet. Att du kan leva dig in i en film till exempel, är helt beroende av denna “bugg“ i systemet. Den “gamla hjärnan” har ingen aning om att det inte är du som utsätts det för fabulösa äventyret på vita duken. För en stund ersätts dina egna känslor med karaktärernas. Ditt TFI går upp och ner i takt med det som händer på filmduken eller i boken.

Detta är också anledningen till att det är bra att undvika att äta samtidigt som du ser en spännande film. Din kropp och ditt känsloliv är mitt uppe i en ”kamp för ditt liv” när du tycker att “nu skulle det sitta fint med en bit mat”. Matsmältningen är inte på topp när man jagas av en sabeltandad tiger eller en seriemördare. Att smälta mat är det sista kroppen prioriterar i en sådan situation. Oavsett vad du gör för att ersätta dina känslor för en stund, innebär det att din primära tillfredsställelse troligen går upp. Du boostar ditt TFI. Ett slags känslomässig dopning kan man säga. Precis när filmen är slut, eller du har läst sista sidan i en fantastisk roman, svävar du kanske lite som på moln. En stund. Sedan börjar TFI sjunka tillbaka ner igen, tillbaka till sin egentliga nivå, till din egen nivå. När ditt TFI återgår till normala nivåer upplever du alltid otillfredsställelse och summan av kardemumman blev kanske att du, ironiskt nog, mår sämre efter den trevliga upplevelsen än före den.

Sinnets två tendenser

Tidigare beskrev jag en människa som bestående av tre delar: 1 Intellekt eller medvetna mentala processer 2 Undermedvetna processer 3 Fysiologi Den sistnämnda är kroppen, allt det som är fysiskt hos dig. De första två är tillsammans vad vi kan kalla för sinnet. Sinnet är det hos dig som inte är kroppen. Kroppen och sinnet lever i symbios. Om det ena ändras, ändras även det andra.

Sinnet har två tendenser:

1. Mot rörelse
2. Mot stillhet

Ibland kan det kännas som att sinnet bara har en tendens, den mot rörelse. Att det hela tiden letar efter aktivitet och stimulans. Det är kanske inte så konstigt eftersom att vara nyfiken och utåtriktad är en förutsättning för överlevnad. Att uppleva stillhet ger en djup känsla av tillfredsställelse och tillit. En känsla som är starkare än den man känner av att möta behov (som att äta när man är hungrig). Om du ger sinnet korta smakprov på stillhet förstärker du denna tendens. Det finns nämligen stora vinster för både kropp och sinne i stillheten.

Ett vanligt sätt att bjuda in stillhet i sinnet är med någon slags meditation. Meditation behöver inte vara något mystiskt eller ha en religiös underton. Ordet meditera betyder “att föras mot mitten” eller “att begrunda” men jag gillar att tänka på ordet som “att bekanta sig med”. Att bekanta sig med en företeelse av något slag. Att bekanta sig med sig själv och sina tankar. Att bekanta sig med det som är livet när aktiviteten i sinnet stillas. En positiv effekt av meditation och den sinnesstämning som följer är att det blir enklare att tolka behov och känslor.

Att meditera behöver inte heller vara så märkvärdigt. Det behöver inte vara konstigare än att sitta ner och betrakta tankarna som passerar förbi. Att fokusera på ett objekt är en populär meditationsteknik. Det kan vara i princip vad som helst. Andningen är ett bra val. Lyssna på andetaget. Följ det från näsan till ”vändplatsen” i kroppen och ut igen. Fokusera på andetaget. När du märker att du börjar tänka på annat, gå tillbaka till andetaget igen. Och igen. Och igen.

En meditation kan vara behaglig men behöver inte vara det för att fungera. Det är okej att det känns som ”hela havet stormar”. Det är de sekundära effekterna av meditationen vi är ute efter. Sitt 10 till 40 minuter. Eller lite mindre. Men sitt.

När man pratar om meditation är det viktigt att komma ihåg att enbart meditation inte räcker för att i längden skapa en varaktig känsla av djup tillfredsställelse och tillit. Du behöver även förstå hur din förmåga att möta dina behov spelar in.

Nästa kapitel är om hur dina dagar handlar om att uppleva och möta behov av olika slag.

Yogin och råttan

Det berättas om en indisk yogi som satt i fullständig sällhet. Förenad med det bortom vår fattningsförmåga. Han satt så länge i meditationens bliss att hans hår växte sig ända ner till golvet. Det fanns inte ett uns av olycka eller otillfredsställelse i hans sinne. Lyckan var fulländad. När han så till slut kom tillbaka till kroppen och livet utanför, upptäckte han till sin förfäran att en råtta satt och gnagde på hans långa vackra hår. Genast, innan han ens hann tänka en tanke, blev han ursinnig på råttan och jagade iväg den över golvet.