Hela ditt liv kretsar kring behov. Från det att du vaknade imorse till att du landar på kudden ikväll igen, handlar din dag om att uppleva och svara på behov av olika slag. Det kan vara enkla saker som att dricka när du är törstig eller äta när du är hungrig. Det kan vara mer abstrakta och komplexa behov som att arbeta för att tjäna pengar du sedan kan handla mat för. Det kan också vara att få utlopp för olika sidor av din personlighet, lära dig saker eller få bekräftelse av människor i din närhet. Dina behov är många och skiftar dessutom från ögonblick till ögonblick.
Det finns många olika sätt att se på och kategorisera behov. För resonemanget här behöver man dock bara dela upp behoven i två grupper, sanna och falska. Både sanna och falska behov kan upplevas lika starka och oemotståndliga men skillnaden mellan dem är att de falska behoven, trots deras ibland enorma dragningskraft, faktiskt går att göra sig av med. De går att elimi- nera. De sanna behoven kan man ignorera eller skjuta upp ett tag men de är väldigt svåra att eli- minera. Ett falskt behov skulle kunna vara att du känner att du alltid måste äta vid samma tidpunkt på dagen. Ett sant behov skulle kunna vara att du behöver äta.
De fyra sanningarna om behov
1 En kännande varelse upplever behov
2 Behov kan vara sanna eller falska
3 Falska behov kan elimineras
4 Sanna behov är svåra att eliminera
Konsekvenser av att möta behov
Oavsett om ett behov är sant eller falskt ökar oftast den omedelbara känslan av tillfredsställelse när du uppfyller det. Ditt tillfredsindex (TFI) stiger. Motsatt gäller också. Om du inte lyckas uppfylla ett upplevt behov ökar känslan av otill- fredsställelse, ditt TFI sjunker, vilket driver dig till handling i ett försök att minska denna känsla och istället öka upplevelsen av tillfredsställelse. Således är ditt beteende en konsekvens av käns- lor. Känslorna kan vara av olika slag, men kom ihåg att de alla är varianter på samma två teman: att känna sig tillfreds eller att inte känna sig till- freds.
De tre konsekvenserna
1 När ett behov uppfylls ökar känslan av tillfredsställelse
2 När ett behov inte uppfylls ökar känslan av otillfredsställelse
3 Beteende är en konsekvens av känslor
Att ta miste på behov
Det är inte helt enkelt att skilja på sanna och falska behov alla gånger. Styrkan i upplevelsen hjälper föga, men tyvärr är det många gånger den som bestämmer hur man rankar ett behov och därmed hur man handlar. Beteendet hos en alkoholist är ett väldigt tydligt exempel på detta. En särskild typ av falska behov är vad man kan kalla högstimulantia. De är falska behov som inte bara leder till sekundär otillfredsställelse utan även skapar en längtan efter mer. Antingen mer stimulans av samma slag eller åtminstone av ungefär samma kaliber. Vi går igenom begreppet högstimulantia i nästa kapitel när vi undersöker de biologiska systemens roll i sammanhanget, men kort kan nämnas att alkoholen är alkoholistens högstimulantia. Den är ett falskt behov som skapar längtan efter mer och som etablerar ett beroende eller missbruksbeteende.
Ett annat fenomen som ställer till det för oss ibland är att vi misstar andras känslor för våra egna. Det är en sak att känna empati och att engagera sig i en annan människas motgångar och framgångar. Det är en annan sak att identifiera sig med dem och ta dem för sina egna. Att vara empatisk och att känna med någon är inte att tycka synd om eller att själv må dåligt när den andra personen gör det. Vi måste skilja på vår egen inre värld och andra människors känsloytt- ringar.
De tre misstagen
1 Att ta falska behov för sanna
2 Att ta högstimulantia för behov
3 Att ta andras känslor för sina egna
Att känna igen sanna och falska behov
Enklaste sättet att upptäcka ett falskt behov är att se på de sekundära, känslomässiga effekterna av att uppfylla ett sådant behov. Den primära effekten är oftast positiv, annars hade vi sällan ägnat oss att uppfylla behovet. Den sekundära effekten är dock alltid negativ när vi uppfyller ett falskt behov. Ett falskt behov skapar ofta en stark längtan efter att uppleva samma sak igen. Trots negativa sekundära effekter uppväger minnet av den starka primära effekten och man förtränger därför hur denna effekt senare övergick till otillfreds- ställelse.
Vad som är sanna och falska behov är olika för olika personer samt även olika för samma person vid olika tillfällen. En del sanna behov har vi alla gemensamt. Att äta är i grunden ett sant behov men vårt beteende kring mat kan vara ett bra exempel på de olika typerna av sanna och falska behov och deras konsekvenser.
-
Om du äter hårt processad mat blir kanske din primära upplevelse intensiv men risken är att den följs av en negativ sekundär effekt när du kanske får ont i magen, får huvudvärk, blir trött eller när den processade, onaturliga maten på sikt bidrar till mental och kroppslig ohälsa. Således ett falskt behov med initial tillfredsställelse som byts mot otillfredsställelse.
-
Att neka sig mat eller andra nödvändigheter under en längre tid för att uppnå ett kroppsligt eller andligt ideal skulle vara ett falskt behov med negativ primär och sekundär effekt.
-
Om du äter hälsosam mat tillagad med färska råvaror utan alltför hårt raffinerade ingredienser, tillgodoser du troligen ett sant behov med både positiv primär och sekundär effekt.
-
Fysisk aktivitet är ett sant behov som initialt ofta upplevs negativt men som nästan alltid ökar känslan av tillfredsställelse efter ett tag.
Effekterna av att uppfylla falska behov:
- Primär tillfredsställelse ökar, sekundär minskar
- Primär tillfredsställelse minskar, sekundär minskar
Jämför med sanna behov:
- Primär tillfredsställelse ökar, sekundär ökar
- Primär tillfredsställelse minskar, sekundär ökar
Om vi betraktar effekterna av att uppfylla sanna och falska behov riktigt noga ser vi att även den initiala upplevelsen av otillfredsställelse i exempel 2 och 4, om än tillfälligt, innehåller en viss känsla av tillfredsställelse eftersom vi uppfyller ett behov, som i sig drivs av en känsla av otill- fredsställelse.
Att eliminera falska behov
När man insett att falska behov är något man med fördel gör sig av med för att uppleva större välmående och en djupare känsla av tillfredsställelse kommer man till frågan hur man bäst gör det. Hur eliminerar man falska behov? Det finns inget entydigt svar på den frågan. För någon kan det räcka med att inse hur dumt ett beteende är och bestämma sig för att sluta. För någon annan krävs det en smart och långsiktig strategi. Typen av falskt behov spelar förstås stor roll men fram- för allt hur behovet påverkar just dig. För mig personligen har det handlat väldigt mycket om att uppmärksamma de negativa konsekvenserna av att uppfylla ett falskt behov och hur mycket bättre jag mått när jag låtit bli. Känslan av det minnet har jag sedan kunnat dra upp igen när jag känt det falska behovet nästa gång.
Våga vara nöjd med mindre
Helt enkelt så. Våga vara nöjd med mindre. Uppmärksamma att du faktiskt har det väldigt bra. Du behöver inte rusa vidare mot nästa mål eller yttre belöning.
Den undersökande frågan
Eftersom känslorna styr vårt beteende är det smartaste sättet att ändra vårt beteende att ändra
känslorna som driver det. Att ändra ”jordmånen” för känslorna och efterföljande beteende är ett långsiktigt arbete och inget man gör på en eftermiddag. På kort sikt eller i stunden när känslorna för falska behov redan huggit tag i dig kan det vara bra att ha några verktyg för att på ett positivt sätt försöka påverka dessa redan upp- komna negativa känslor. Ett av de bästa verkty- gen i dessa utmanande situationer är den under- sökande frågan. Här följer några exempel:
Situation: Du blir bara så sugen på något gott. Fråga: Varför vill jag äta nu?
Situation: Du känner att du måste handla något du inte har ett faktiskt behov av. Fråga: Är jag kanske egentligen nöjd som det är?
Situation: Du har jobbat hårt och förtjänar att unna dig något gott men mindre nyttigt. Fråga: Vad är det egentligen jag unnar mig? Sämre hälsa i framtiden? För tidig död?
Situation: Sug efter kaffe, te, kakao, socker eller annan stimulantia. Fråga: Är det verkligen detta jag har behov av just nu?
Situation: Du känner att stunden här och nu bara är en transportsträcka till sen, när du kommer att få det bättre. Fråga: Vad får dig att tro att upplevelsen av denna stund är mindre värd än upplevelsen av kom- mande stunder? Är inte livet hela tiden livet? Både nu och sedan? Finns det egentligen något som skiljer dem åt?
Situation: Du tänker på vad du ska göra senare istället för att fokusera på din uppgift. Fråga: Kommer det att hjälpa mitt framtida jag att jag längtar ifrån mig själv här och nu?
Situation: Du känner sug efter att äta eller göra något i en viss situation, exempelvis i pauser på jobbet. Fråga: Är detta verkligen ett begär eller är det bara en association mellan begäret och situationen? Ytterligare fråga: Är detta verkligen ett behov eller är det kanske bara ett njutbart minne jag återupplever?
Olika sätt att möta behov
Att möta behov på ett bra sätt är en konst. Många gånger blir det tokigt! Exempelvis när vi inte lyckas matcha ett behov med rätt åtgärd. Kanske för att vi missförstått behovet eller för att vi helt enkelt inte har rätt resurser för att möta behovet. Ett typexempel är att äta något sött eller dricka en kopp kaffe när man egentligen är trött och behöver sova. Detta skulle vara att byta ut ett behov mot ett annat.
Att skjuta upp behov behöver man göra tämligen ofta och det kan många gånger fungera utan allvarligare biverkningar. Man kan jobba klart och äta senare. Att ignorera behov är dock sällan en bra idé. Om du ignorerar ett behov, vare sig det är sant eller falskt, kommer din “be- löning“ att bli ett sänkt TFI. Samma resultat får du när du försöker eli- minera ett sant behov. Sanna behov behöver uppfyllas för att ditt TFI inte ska sänkas på sikt. När ett sant behov uppfylls blir det sekundära resultatet i känslolivet alltid tillfredsställelse. Ett falskt behov å andra sidan kan elimineras utan långsiktiga negativa konsekvenser. I stunden kan det upplevas som väldigt jobbigt att eliminera ett falskt behov men resultatet på sikt blir att ditt TFI stiger. Sammanfattningsvis:
• att uppfylla ett sant behov är bästa strategin
• att eliminera ett falskt behov är en bra idé
• att försöka eliminera ett sant behov är svårt
• att uppskjutna behov alltid kommer tillbaka
• att ignorera ett behov alltid är en dålig idé
• att byta ut behov aldrig fungerar i längden
Olika sätt att möta behov
1 Uppfylla behov
2 Eliminera behov
3 Uppskjuta behov
4 Ignorera behov
5 Byta ut behov
Behovskartan
Om du vill ha en chans att höja ditt tillfredsindex och nå fram till en djupare känsla av till- fredsställelse och tillit måste du först ”veta var du är”, hur dina inre och yttre omständigheter ser ut. Du behöver inventera dina behov, analysera hur väl du mött dem och om du har resurser att möta de behov du ännu inte mött på rätt sätt. Börja med att identifiera alla dina behov utan att värdera dem eller dig själv. Dela sedan upp dem i sanna och falska behov. Gör en ”tillfredsbarometer” för varje behov, det vill säga analysera hur väl du lyckats möta varje behov.
Om du ännu inte mött behovet, ta reda på om du har resurser för att göra det eller om du kan skaffa dig dessa. Många behov kan du säkert omgående möta på ett bra sätt. Andra kanske kräver en strategi och en långsiktig insats.
Tänk också på att du på din behovskarta inte enbart har dina egna behov. Barn, husdjur, vänner, föräldrar, partner, arbetsgivare, medarbetare, idrottsklubben med flera kan ha behov som de lagt över på dig. Även deras behov behöver du identifiera och hantera på ett eller annat vis.
I samma båt
Hur du möter dina behov påverkar alla du kommer i kontakt med. Ditt agerande påverkar deras resurser och strategier för att möta sina behov, vilket i sin tur innebär att allt och alla de kommer i kontakt med blir påverkade av dina handlingar. Vi sitter alla i samma båt! När dessa människor agerar för att möta sina behov kommer deras handlingar på motsvarande vis att påverka dig. I större eller mindre omfattning.
Startpunkt
Din startpunkt på behovskartan bestäms av din känslomässiga status, vilken ges av behoven du har och hur väl du mött dem. Om du ersätter dina känslor med olika typer av falska behov kommer startpunkten bli osann. Det är svårt att hitta sin väg på en karta om man inte vet var man befinner sig.
Basbehov
Ett bra sätt för att komma igång med behovskartan är att utgå från de allra mest grundläggande behoven och bygga utifrån dem. Vilka är dessa för en människa?
1 Ren, fullvärdig kost 2 Rent vatten 3 Detox * 4 Tak över huvudet 5 God hygien 6 Fysisk aktivitet 7 Vila 8 Social samvaro**
Ovanstående punkter är de basala behoven vi har för vår överlevnad. Övriga behov är ur ett sådant perspektiv upp till var och en. Hur ser ditt näringsintag ut? Äter du den bästa maten för dig? Hur väl fungerar din mage? Känner du oro över att kunna betala dina boendekostnader? Tar du väl hand om kroppen?
Börja med nedanstående karta och bygg sedan på med alla andra behov du upplever stora som små!
*Kroppens utrensningsmekanismer måste fungera väl.
**Möjligen ej ett basbehov för en vuxen människa
Självinsikt
Att ha självinsikt är i detta sammanhang inget annat än att ha förmågan att korrekt identifiera sina behov och sina resurser samt att inse när resurserna saknas. Självinsikt är något du utvecklar med övning.
Resurser och självinsikt
1 Tillgängliga resurseri
2 Ej tillgängliga resurseri
3 Matcha rätt behov mot rätt resurs
Om att prioritera
När du upplever att flera behov konkurrerar behöver du prioritera. Listan här nedan är ett försök till att göra det på ett hållbart vis, att i stunden välja rätt för att i det långa loppet få bästa möjliga resultat. Du kan kanske inte alltid välja den punkt du egentligen känner är rätt och du kan inte enbart jobba med en punkt åt gången men listan ger dig en påminnelse om hur olika delar i livet är beroende av varandra. Utan en god fysisk hälsa är det, exempelvis, svårare att förverkliga mål och visioner.
De fem byggstenarna för att prioritera
1 Inre frid och harmoni
2 Fysisk hälsa
3 Mål och visioner
4 Familj och vänner
5 Arbete och karriär
Det var mycket om behov, men vad handlar behov egentligen om? Låt oss ta reda på det!